Vad är en syra?

Vad är? / Syra-baskemi  / Vad är en syra?

Vad är en syra?

En syra definieras vanligtvis som ett ämne som genom dissociation kan avge protoner (vätejoner). En syra har pH-värde lägre än 7. Många ämnen har förmågan att i större eller mindre utsträckning kunna avge protoner. Man delar in syror i olika grupper dels beroende på hur många protoner de kan avge i en lösning, dels i hur hög grad dissociationen sker. Till exempel citronsyra har inte så stor benägenhet att avge protoner och betecknas därför som en svag syra, medan saltsyra avger alla sina protoner och betecknas därför som en stark syra. Det finns även syror som kan betecknas som medelstarka syror; en sådan är fosforsyra.

En syra (latin: acidum) definieras vanligtvis som ett ämne som genom dissociation kan avge protoner (vätejoner). En syra har pH-värde lägre än 7. Många. 4 dagar sedan. syror, inom kemin ämnen som kan avge protoner, H+. syra och bas (gjord 1923 av J. .

Brønsted) kan uttryckas: syra ⇄ bas + H+; se protolys. I följande korta undervisningssekvens förklarar jag vad som karaktäriserar en syra jämfört med en bas. Jag beskriver även pH-begreppet och. I den här artikeln berättar vi om vad syror egentligen är, ur ett kemiskt perspektiv och tittar på vad de har för gemensamma egenskaper. Du har säkert hört om att syror är bra för din hud och du kanske känner igen akronymer som AHA, BHA och PHA. Men vad betyder egentligen förkortningarna. Den här artikeln är en del av Trippa tryggt, en artikelserie från VICE om droger och skademinimering.

Läs mer här. Att ta syra kan vara en. Många tror att tanniner och syra är samma sak eftersom man ibland kan se detta förklarat med ordet “garvsyra”. Det stämmer till viss del, men. AHA är en förkortning av Alpha Hydroxy Acid och är ett samlingsnamn för flera olika typer av syror, där de mest effektiva är glykolsyra och mjölksyra.

Beroende på vad man äter blir de sistnämnda mer sura eller mer basiska. intag av mineraler för rätt syra-basbalans samt fysisk träning. Men då så mina vänner är det dax att ta upp min lilla syraskola igen. Jag hann ju bara en bit och sen. a vad hände sen? Jag glömde av den. AHA är tillsammans med BHA och PHA olika syror som är mycket effektiva hudvårdsingredienser när det kommer till att exfoliera huden. Det vill säga hjälpa. Vad är en syra?

Med en syra menar man ett ämne som i t ex vattenlösningar kan avge protoner. De protoner som avges i form av vätejoner. Hudterapeuten ger dig svaren du behöver i vår stora syra-guide. Syror har aldrig varit hetare.

men vad är de egentligen? Och vad ska man. AHA-, BHA- och PHA-syror: Hudexperten berättar mer om vad syror är och hur du använder dem på huden för att ge lyster och förebygga. Syra-basrubbningar. Svaga syror.

albumin och fosfat. Intracellulärt ryms hela cellmaskineriet med. Vad blir effekten av rubbad [H]. Hög [H+], det vill säga. syror i din närhet och vad de används till. Svaga syror: Ättiksyra: används.

Alpha Hydroxy Acid (AHA) är familjenamnet på många olika syror med. Vad som gör glykolsyra så speciellt är dess molekylstorlek och. Jag reder ut begreppen om vad en AHA-syra är, vilka olika typer som finns och vad de gör för din hud.

En syra (latin: acidum) definieras vanligtvis som ett ämne som genom dissociation kan avge protoner (vätejoner). En syra har pH-värde lägre än 7. Många ämnen har förmågan att i större eller mindre utsträckning kunna avge protoner. Man delar in syror i olika grupper dels beroende på hur många protoner de kan avge (en- respektive flerprotoniga syror) i en lösning (oftast iakttaget i vattenlösning), dels i hur hög grad dissociationen sker (svaga respektive starka syror). Till exempel citronsyra har inte så stor benägenhet att avge protoner och betecknas därför som en svag syra, medan saltsyra avger alla sina protoner och betecknas därför som en stark syra. Det finns även syror som kan betecknas som medelstarka syror; en sådan är fosforsyra.

Syrans styrka anges genom syrakonstanten, en form av jämviktskonstant. En svag eller medelstark syra kan tillsammans med en korresponderande bas bilda ett buffertsystem.

En mer generell teori, av betydelse framför allt inom organisk kemi, har formulerats av Gilbert Newton Lewis. Enligt denna är en syra en elektronparsacceptor och en bas en elektronparsdonator.

I Johannes Brønsteds teori anger protoner egentligen vätekärnor, det vill säga de protonerna kan åtföljas av en eller två neutroner, eftersom väteatomens kärna kan ha dessa olika uppbyggnader. Eftersom väteatomen ju endast har en elektron, kommer H att innebära en jon utan några som helst elektroner. Denna lilla partikel får då speciella egenskaper. Bland annat förekommer den under normala förhållanden endast momentant som enskild partikel, och tas upp mycket snabbt av någon bas i närheten. Så är till exempel i vattenlösning alla avgivna protoner bundna till vattenmolekyler som oxoniumjoner (även kallade hydroniumjoner):

Dessa oxoniumjoner betecknas inom protolyskemin oftast (oegentligt) som vätejoner. Vanligen särskiljer man dock inte oxoniumjoner från vätejoner i till exempel kemiska jämviktsberäkningar. Samtliga betraktas då som vätejoner, H (detta är möjligt eftersom aktiviteten för H2O vanligen sätts till 1 enligt konvention).

I sur lösning överväger hydroniumjonerna (“vätejonerna”) över hydroxidjonerna.

En enprotonig syra kan endast dissociera i ett steg. För den enprotoniga syran HA ser dess protolys ut så här:

Till denna reaktion hör en syrakonstant; för definitionen av denna, se under jämviktskonstant. Exempel på enprotoniga syror är saltsyra, HCl, och salpetersyra, HNO3.

Tvåprotoniga syror dissocierar i två steg. För den tvåprotoniga syran H2A får vi:

Kolsyra, H2CO3, och svavelsyra, H2SO4, är två viktiga exempel. Det finns även treprotoniga syror som dissocierar i tre steg; fosforsyra, H3PO4, är en sådan. För flerprotoniga syror krävs flera syrakonstanter för att beskriva de jämvikter som råder.

Svaga syror avger endast en liten del protoner, medan starka syror avger de flesta protoner. Detta kan man se eftersom en lösning av väteklorid (HCl) i vatten leder bättre ström än en lösning med ättiksyra (HAc) med samma koncentration. Det innebär att jonkoncentrationen i vätekloridlösningen är högre eftersom praktiskt taget alla vätekloridmolekyler har avgett sina protoner. Lösningen kallas för saltsyra och innehåller nästan enbart oxoniumjoner och kloridjoner. Det finns knappt några oprotolyserade HCl-molekyler kvar.

I ättiksyralösningen är det en mycket liten mängd av HAc-molekylerna som reagerat med vattenmolekylerna och bildar oxoniumjoner. Detta sker med alla svaga syror, som exempelvis citronsyra.

Om de flesta syramolekylerna avger sina protoner i en lösning med vatten, säger man att syran är stark, som exempelvis vätekloridlösningen. Väteklorid räknas som en mycket stark syra eftersom praktiskt taget alla protoner avges. Andra exempel på mycket starka syror är svavelsyra och salpetersyra. Det är H3O-jonerna som gör att vattenlösningen får sura egenskaper, det vill säga lågt pH. Tillsätter man då BTB, får lösningen en gul färg.

Organiska syror

Organiska syror är organiska föreningar som samtidigt är syror. De vanligaste, karboxylsyrorna, är svaga. Andra viktiga organiska syror är askorbinsyra eller vitamin C samt de något starkare sulfonsyrorna.

Mineralsyror

Syror som inte är organiska kallas mineralsyror. De innehåller inget kol utan är baserade på andra grundämnen som svavel (t.ex. svavelsyra), kväve (t.ex. salpetersyra) eller fosfor (t.ex. fosforsyra).

Vätehalider

Syror som består av en väteatom bunden direkt till en halogenatom kallas vätehalider. De har jämförelsevis låg kokpunkt och är alla färglösa gaser vid rumstemperatur. De förekommer vanligen lösta i vatten.

Inga kommentarer
Kommentera